Lite träning och ännu mera jobb på 1 maj

När jag vaknade i morse kom jag på att det är 1 maj. Det betyder att det snart är 12 maj. Den 19 maj har jag nämligen ett seminarium på jobbet om ett kapitel jag behöver lite hjälp med och det behöver mina kära kollegor en vecka på sig för att kunna ta sig igenom. Så ingen rast och ingen ro. Eftersom jag dessutom skulle få lite kommentarer på mitt engelska paper blev det en vända till klubben på förmiddagen. Spika tränade på starter och lite svängar på agilitybanan. Zigo fick köra ett varv på banan och sedan en massa inkallningar med stå. Det går så där... Taggen fick göra lite allt möjligt. Vi tränade bl a på en raksträcka med tre hinder som han fick springa över på väg till sin boll i snöre. Det klarade han utmärkt! Och så fick han prova på tunneln. Den är stenkul tycker Taggen! Det bådar gott, då har man lite drag i honom sedan. Han springer väldigt gärna och rör sig bra så det kan nog bli en bra agilityhund det där.

Man ska bara inte ha ett jobb som tar all energi. Just nu är det lite träning och mycket arbete som gäller!

När jag kom hem satt korrekturen i mejlboxen. Det såg väldigt bra ut - när jag var klar med rättningen. Svårt att skriva akademisk engelska! Efter två timmar var jag klar och skulle "bara" vila lite efter lunchen. Kroppen var trött. Jag vaknade nyss - tre och en halv timme sov jag...

Så det är bara att kavla upp ärmarna och fortsätta.






Min kamera spelar ett spratt med mig i solljus; jättesvårt att få bra bilder! Hrm, jag behöver en ny kamera...

Har jag skrivit att jag fått mitt stamnamn? Uppfödningen heter S*Grammatica. S står för Sverige och inte en enda kotte hade tänkt sig döpa sina kattungar till språkvetenskapliga termer så jag fick det namn jag allra helst ville ha. Skönt!

Kattungarna börjar kryoa ut ur badrummet nu och är duktiga att gå på lådan. Mamma katt har visat dem. Men det är lurigt det där med färgerna. Först vid fem veckors ålder är det möjligt att se färgerna. Blått och choklad är lika i tonen när de är små, och nu ser jag att båda är choklad som mamman. En kan hålla för utställning och en är för sällskap. På birma är det vita fläckar som avgör, det är helt sjukt...




Och så först lilla Active Voice:







...och så lilla Accent Change:


Vi lutar katten... (SOS Sällskapsresan)

Mamma fixar till frisyren. I bakgrunden håller pappa koll.

Så - det var allt för idag!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0