Det är jäkligt kallt, men det går ändå.

Jag fryser. Jag går mig varm i de nya skidbrallorna varje dag. Jag har dem t o m på mig när jag åker till jobbet för jag tycker att det är så kallt att vänta på T-centralen. När tåget är försenat, som det var i fredags med 90 minuter, är det många som ser på mina fina svarta skidbrallor med avund. För även storstadsbor fryser. Jag undrar dock om modet gör det, det verkar inte så för jag är tämligen ensam om utstyrseln.

Igår var vi i ett kallt ridhus och tävlade lydnad. Det var så kallt så att en del hundar inte ville ligga ner. Det gjorde Zingo, men det var med en viss iver i början. Vi klarade platsliggningen och väntade in de andra momenten. Det var när jag hämtade honom för de individuella momenten jag såg hur illa det är ställt med hans isoleringsteknik.

Den är lika med noll.

T o m spanieln, som saknar underull, klarar kylan bättre än labben. Det kanske är riktigt och hundvänligt att hålla labradorerna feta trots allt? Njaee, fast det finns hundmode som tur är.

De individuella momenten gick bra och inte bra: han gnällde lite på fria följet, fick en femma på inkallning med stå och en tia på rutan. Apporteringen blev livad med ett stort spåndamm när han skulle hämta apporten. Hoppet blev han disträ av publiken och fjärren är som vanligt. Han sätter sig inte på första. Jag fattar inte...

166 poäng och en sjunde plats. Nästa start blir i klass 3.

I pris fick vi en ljuslykta. Den är förvisso fin men Zingo hade andra prioriteringar. Efter tävlingen åkte vi till djurmagasinet och hämtade lite extra kläder.

Inte sjutton ska han behöva frysa nu, Zuperzingo!


Så här såg han ut när han fick prova Divas fleeceoverall. Hrm - han njöt av den så jag åkte direkt till djurmagazinet  och hämtade det hrä för 700 spänn. Nu ska han baskemej inte frysa nåt mer!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0