Kursannons
Jag är i färd med att formulera kursannonser och börjar läsa andras lite mera noggrant. I nästan varenda annons står ordet "positiv". Det är "positiva metoder", "positiv inlärning" och "positivt sätt att lära hunden".
Det handlar så klart om marknadsföring. Och ordet "positiv" säljer bra. Sedan att det är ett väldigt subjektivt begrepp tänker väl ingen på - det som är positivt för mig är negativt för någon annan. Det finns de som tycker att det är negativt att skrämma hundarna när de precis fått upp ett spår på ett vilt. När de inte lyckas lära hundarna att ge f-n i viltet i skogen, ja då köper man sig ett flexikoppel. Man undrar om stövarna som blir rådjursrena resonerar likadant, för de får snart en belöning för harspår då de får jaga hare i stället.
Jag äger faktiskt tre flexikoppel. Men jag använder dem ytterst sällan. Typ en gång per år kanske och då i såfall på terriern eller labradoren.
Jag undrar i mitt stilla sinne om flexikoppel är en positiv metod. Man har förvisso inte skrämt hunden men man har satt den i fängelse på livstid, utan möjligheten att inkassera 4 frolic vid "Gå!".
Vem skulle komma på idén att marknadsföra en hundkurs så här?
"En hundkurs negaitiv inlärning med negativa metoder. På ett negativt sätt lär du din hund att komma på inkallning, att gå fint i koppel och att kunna hantera hundmöten. Vi använder oss av positiv bestraffning (dvs. fysiskt våld) för att få hunden dit vi vill och godis och andra tramsbelöningar är totalförbjudna. Om vi inte lyckas kommer vi att avliva hunden för dig så att du slipper problemet".
Med en så krass annons förstår ju vem som helst att knappast någon skulle anmäla sig och kursledaren skulle inte tjäna sina sköna slantar på kursen. Och nästan vem som helst begriper att det är svårt att lyckas med en kurs under sådana förtecken.
Vi vänder på resonemanget:
"En hundkurs positiv inlärning med positiva metoder. På ett positivt sätt lär du din hund att komma på inkallning, att gå fint i koppel och att kunna hantera hundmöten. Vi använder oss inte av straff för att få hunden dit vi vill och godis och andra belöningar är givetvis en viktig del av agendan. Om du inte lyckas med din hund beror det enbart på att du haft en för dålig belöning".
Det är lättare att bli såld på den här typen av resonemang eftersom det låter som ljuv musik i våra öron. Jag skulle ändå inte anmäla mig till den kursen för även den instruktören är för polariserad och för insnöad i sitt tänk och har förmodligen en väldigt snäv hunderfarenhet.
"En resultatinriktad hundkurs med ett mål att lyckas. På kursen utgår vi från hunden som individ och ditt sätt att hantera din hund och anpassar metoderna därefter. Målet är att du ska lära dig att träna din hund så att du får en möjlighet att hela tiden belöna rätt beteende. Vi arbetar mot mål att lösa problem och att hjälpa varje ekipage vidare i sin träning mot sina egna mål utifrån grundtanken att hunden är en hund".
Det kanske inte är lika vackert, men det är närmre sanningen. Märk väl att jag inte använt ordet "positiv" eller "negativ" en enda gång, eftersom det ändå inte är min uppgift att värdera det, det kan ju bara kursdeltagarna göra.
Taggen har anmält sig till den kursen. Momentet vi fokuserar på är "inte hälsa på folk". Jag blir så trött. 13 v cairnterrier springer fram emot tre damer som är ute och promenerar. De börjar givetvis berömma den obetänksamma valpen och gullar med den. Jag springer fram och frågar om de hade gjort såom valpen var en treårig rottweilerhanne.
"Nej, så klart inte, men åååååh vad söt han är!" säger de osamarbetande damerna.
"Nej, just det, och ni hade inte sagt så om han var tre år gammal och hoppat på er med smutsiga tassar heller. Jaga bort honom i stället!" sa jag lätt irriterad. Snart fick jag tag i valpen, på med ett koppel och fram med stora köttbullen. Vi tränade vidare på mötande folk - och se, det var perfekt! Varenda en började så klart locka på valpen för att han skulle gå fram och jag fick en chans att lära honom vad jag ville. Perfekt! Springa fram till folk, det kan en cairnterrier innan den föds, men att inte sprinag fram, ja - det kan bli jobbigt att lära dem ju äldre de blir. Sånu kan Taggen titta på folk och springa till mig när han ser dem. Hundar är inte dumma, de gör det som lönar sig mest för dem.
Det handlar så klart om marknadsföring. Och ordet "positiv" säljer bra. Sedan att det är ett väldigt subjektivt begrepp tänker väl ingen på - det som är positivt för mig är negativt för någon annan. Det finns de som tycker att det är negativt att skrämma hundarna när de precis fått upp ett spår på ett vilt. När de inte lyckas lära hundarna att ge f-n i viltet i skogen, ja då köper man sig ett flexikoppel. Man undrar om stövarna som blir rådjursrena resonerar likadant, för de får snart en belöning för harspår då de får jaga hare i stället.
Jag äger faktiskt tre flexikoppel. Men jag använder dem ytterst sällan. Typ en gång per år kanske och då i såfall på terriern eller labradoren.
Jag undrar i mitt stilla sinne om flexikoppel är en positiv metod. Man har förvisso inte skrämt hunden men man har satt den i fängelse på livstid, utan möjligheten att inkassera 4 frolic vid "Gå!".
Vem skulle komma på idén att marknadsföra en hundkurs så här?
"En hundkurs negaitiv inlärning med negativa metoder. På ett negativt sätt lär du din hund att komma på inkallning, att gå fint i koppel och att kunna hantera hundmöten. Vi använder oss av positiv bestraffning (dvs. fysiskt våld) för att få hunden dit vi vill och godis och andra tramsbelöningar är totalförbjudna. Om vi inte lyckas kommer vi att avliva hunden för dig så att du slipper problemet".
Med en så krass annons förstår ju vem som helst att knappast någon skulle anmäla sig och kursledaren skulle inte tjäna sina sköna slantar på kursen. Och nästan vem som helst begriper att det är svårt att lyckas med en kurs under sådana förtecken.
Vi vänder på resonemanget:
"En hundkurs positiv inlärning med positiva metoder. På ett positivt sätt lär du din hund att komma på inkallning, att gå fint i koppel och att kunna hantera hundmöten. Vi använder oss inte av straff för att få hunden dit vi vill och godis och andra belöningar är givetvis en viktig del av agendan. Om du inte lyckas med din hund beror det enbart på att du haft en för dålig belöning".
Det är lättare att bli såld på den här typen av resonemang eftersom det låter som ljuv musik i våra öron. Jag skulle ändå inte anmäla mig till den kursen för även den instruktören är för polariserad och för insnöad i sitt tänk och har förmodligen en väldigt snäv hunderfarenhet.
"En resultatinriktad hundkurs med ett mål att lyckas. På kursen utgår vi från hunden som individ och ditt sätt att hantera din hund och anpassar metoderna därefter. Målet är att du ska lära dig att träna din hund så att du får en möjlighet att hela tiden belöna rätt beteende. Vi arbetar mot mål att lösa problem och att hjälpa varje ekipage vidare i sin träning mot sina egna mål utifrån grundtanken att hunden är en hund".
Det kanske inte är lika vackert, men det är närmre sanningen. Märk väl att jag inte använt ordet "positiv" eller "negativ" en enda gång, eftersom det ändå inte är min uppgift att värdera det, det kan ju bara kursdeltagarna göra.
Taggen har anmält sig till den kursen. Momentet vi fokuserar på är "inte hälsa på folk". Jag blir så trött. 13 v cairnterrier springer fram emot tre damer som är ute och promenerar. De börjar givetvis berömma den obetänksamma valpen och gullar med den. Jag springer fram och frågar om de hade gjort såom valpen var en treårig rottweilerhanne.
"Nej, så klart inte, men åååååh vad söt han är!" säger de osamarbetande damerna.
"Nej, just det, och ni hade inte sagt så om han var tre år gammal och hoppat på er med smutsiga tassar heller. Jaga bort honom i stället!" sa jag lätt irriterad. Snart fick jag tag i valpen, på med ett koppel och fram med stora köttbullen. Vi tränade vidare på mötande folk - och se, det var perfekt! Varenda en började så klart locka på valpen för att han skulle gå fram och jag fick en chans att lära honom vad jag ville. Perfekt! Springa fram till folk, det kan en cairnterrier innan den föds, men att inte sprinag fram, ja - det kan bli jobbigt att lära dem ju äldre de blir. Sånu kan Taggen titta på folk och springa till mig när han ser dem. Hundar är inte dumma, de gör det som lönar sig mest för dem.
Kommentarer
Trackback
