Pigg hund!

Jag hämtade Spika igår kväll. Det hade gått bra hela dagen och hon hade inte ylat. Taggen var extra glad när hon kom hem av förklarliga skäl, hans idé om Taggspikar har dock vissa brister. Typ 10 cm för korta ben.

Hon fick vätska och antibiotika i dropp. Priset då: 2100 kr. Herregud vad Animalen tar betalt, det går bara inte att gå dit. En röntgenbild - ett jäkla FOTO, digitalt dessutom kostar 1100 kr. Det tycker jag är rätt saftigt. Faktiskt.

Nä, tacka vet jag Morten. Inte bara för priserna utan för hur han hanterar djuren. Jag har en bild på näthinnan när han tog med sig Zingo för att ta bort kulorna på honom. Zingo gick bara med och viftade på svansen. Morten, han är en klippa han. Så återbesöket blir i Åkers Styckebruk.

På tal om Zingo så har hans brist på testosteron orsakat en viss problematik i hans hjärna. Han har bara en hjärna att tänka med och den påverkar honom rejält så till vida att han gnäller och slickar Spika i öronen som i sin tur direkt identifierar problematiken med ett taffligt förökningsförsök med en ful, gul labrador. Hon blir förbannad och biter honom över nosen och går bort till Taggen som sitter inlåst i Zingos stora bur. Alltså, det är tur att tikar bara löper två gånger per år. I morgon ska jag till Uppsala och har fixat en daghusse som ska ta hand om Taggen. Det skulle tydligen bli utflykt och det passar bra nu när Taggen är frisk och glad igen.

På grund av det här med Spika tog jag ut två dagars semester. Jag kan helt enkelt inte koncentrera mig. Det kändes som ett klokt beslut att bara kunna slappa en hel onsdag. Det sjuka är att jag förmodligen kommer att jobba hela tiden så egentligen kommer semestern inte att ha någon verkan. Så kan man dock inte tänka som doktorand.

Min granne har lite problem att hålla sin stora svarta blandras Kasper i koppel. Han gör vad han vill med sin matte. Fet är han också och ska tvunget fram till mina hundar. I morse hann jag precis lyfta upp Taggen i famnen och sparka undan hunden. "Grattis" sa jag, "din hund har precis fått kennelhosta!"

Hon fattade inte riktigt och efter att jag handlat mötte jag henne igen. När jag försökte förklara för henne att hundar inte lyder när de föds och att man måste lära dem saker så blev ögonen klotrunda på henne. Suck, man upphör aldrig att förvånas över hur korkade vissa människor är som Constanze skrev på fejjan. Hon lovade dock att sätta på hunden en haltigrimma så att hon skulle kunna hantera den. Vi får se, det där med utfall är inte så kul.

"Kommer han fram till Zingo så biter han ihjäl din hund!" avslutade jag med.

Det sista var förvisso en aning överdrivet men det kändes macho att få ha en riktigt machohund i kopplet. Han skäller som en rottweiler och även om det är rätt harmlöst så fattar inte folk det. Och jag är rätt stolt över att ha lyckats inbilla machostaffegänget här på Fornhöjden att min labrador är lika farlig som tio pitbullar.

Nu ska hundarna ut. Håll tummarna att Kasper inte är ute!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0