Johannas hundar

Jaha, lördag och man måste ställa klockan. Fast inte så okristligt tidigt, 8.00 räckte men eftersom jag med lätthet kan dra mig till 11 var det lika bra. Man hinner med mycket en lördag om man bara planerar.

Först blev det en tur till stallet. Jag kunde inte rida i tisdags för jag halkade av vägen halvvägs in på grusvägen. Ingen fara med mig, hundar eller bilen men det behövdes en traktor för att jag skulle komma loss... Så jag ställde in ridturen då. I torsdags red jag ut en jätterunda i skogen på 1½ timme så idag körde vi ett pass i paddocken. Det fungerade så där. Femgångaren har det lite jobbigt med högersidan så efter gymnastik och tänjning gick det bättre, men det märks att det sliter på kroppen att ha fem gångarter. Han kan för tillfället inte trava i höger var så det är till att jobba, jobba och jobba. Så fort snön är borta i paddocken ska jag börja med lite bomövningar.

Idag var tanken att vi skulle ha lite träning med Spikas kennel men de hade flyttat det till i morgon (man borde kolla ALLAS hemsidor - jämt..) men det gjorde inget. Vi hann med en uppdatering om "vad har hänt sedan sist", kollade in varandras nya utställningshundar (Maria kör med showcocker, http://www.meryl.se/) och sedan tränade vi jaktspaniels. Spika piper som besatt men med vår träning gick det bättre, hoppas att det kan byggas upp och hållas på en schysst nivå. HELT tyst blir hon nog inte, men förhoppningsvis tillräckligt så att det går att få två elitettor till. Spanielproven bedömer inte tystheten på samma sätt som retrieverproven och det märks på aveln. Hon är en kanonduktig jakthund men jag kommer inte att avla på henne. Vad är det för vits att avla på en skrikande spaniel bara för att den jaga bra och har bra höfter? Med största sannolikhet kommer avkommorna att ha mycket gnäll i sig - och vem ska hantera det? Och föda upp en kull för att tjäna pengar och sälja som hundsporthundar - nej tack. Så ansvarslös är jag faktiskt inte.

Taggen fick leka lite med några jaktspringrar och en utställningscockervalp. Det var lite läskigt tyckte han. Inte någon burdus kille som satsar på halsskinnet det första han gör utan han kollar läget och springer runt med svansen sänkt och öronen bak. Till slut efter 10 minuter kom han på att de var snälla och travade glatt med i i hundhus och bland garageprylar. Det är perfekt att låta valpar träffa säkra och snälla hundar och framför allt när ägaren är en riktig hundmänniska som förstår vitsen av att låta hundarna vara tills det verkligen behövs en mänsklig insats. Hundarna lär sig av det där och blir då riktiga hundkompisar.

Igår var vi i Uppsala hela dagen och hade en workshop meddoktoranderna där. Det är alltid lika trevligt! Vi gör det lite halvseriöst och berättar om vår forskning. Mitt föredrag gick bra men jag är så superstressad över att jag ska lämna in manus om ett år! Det låter som lång tid men den som har testat att skriva en avhandling vet att det inte är så "bara"... Tyvär tar inte alla doktorander sitt jobb på lika stort allvar. Personligen förstår jag inte varför man väljer att söka  en tjänst som är så psyiskt påfrestande där det går ut på att den som har mest prestationsångest när den skriver vinner - det är ett tufft arbete och så struntar man i det. Varför hänga upp fyra år av sitt liv på något man absolut inte vill göra när det finns andra möjligheter? Slöseri med resurser och skattepengar är vad det är och med dagens reglering är det jättesvårt att bli av med sin finansiering. Så det är väl bara att se tiden an och inse att vissa kommer att disputera om ett år, och vissa andra som inte bryr sig kommer inte att göra det.

I kväll måste jag läsa en SOU till jobbet, det handlar om universitetens utformning i framtiden. Skittråkigt men jag får betalt för det. Bara att bita ihop och börja - NU!

Idag har jag filmat när Taggen apporterar metallapporten:


r> Och så tänkte jag visa lite "sitt kvar" vid fyra månader. Det leken går ut på är att han bara får ta leksaken om han sitter/ står helt still. Han är inte så duktig på sittkommandot eftersom han har påbrå att bli utställningshund. Jag har upptäckt att det är mycket enklare att lära hunden sitt kvar om man gör som med spaniels och jakttränar dem, dvs. lär dem stadga med störning först. Leken går helt enkelt ut på att leksaken inte försvinner så länge han sitter kvar och han får ta den på kommando. Om han försöker ändå tar jag bort leksaken vilket leder till att han sätter sig igen. Vi har inte kommit så långt att jag kan gå ifrån honom men vi ska träna på det så snart den förbaskade snön smälter bort! Han tjuvar inte i verkligheten, det är tydligen tidsfördröjning på ljudet!

r>