Trivselförsök
Dagen började med en kattungeinspektion i Grödinge. Tre fina missor har Melanchton blivit pappa till. Alla brunmaskade och två håller för utställning. Jättefina är de! Nu ska jag bara försöka ta mig iväg till Tystberga och kolla på den blå kullen där också och sedan om några veckor får det bli en vända till Täby. Det är mycket nu!
Lilla "Voice" eller "Chloe" som nya familjen kallar henne flyttade igår. Det blev minsann lite tomt men jag har den andra tjejen kvar och det är mamma katt tacksam för. Det är allt hårt mot mamman att ta alla från henne på en gång så på sätt och vis är det väl bra att Change får stanna kvar. Hjärnan har fattat beslutet att sälja henne, men inte hjärtat...
Efter kattungeinspektionen åkte jag till Plantagen och handlade lite blommor. I år blev det inte så dyrt eftersom halva uppsättningen balkonglådor redan är upptagna av mina egenhändigt framodlade flitiga lisor, petunior, lobelior och penséer. Några plantor blev det i varje fall och sedan en vända in på Rusta där jag hittade två fina spaljéer för knappa 80 kronor. Den ena hänger som en slags vägg utåt och ska ge lite skugga i ena hörnet. Tanken är väl egentligen att fästa den andra mot väggen och ha någon form av klätterväxt. Jag frågade personalen och det ska tydligen vara möjligt om man packar in krukan under vintern och även själva växten med frigolit resp. fiberduk.
Eeeeh.
Det är väl ungefär som att be en nybörjare trimma en hund.
"Äsch, du drar lite under hakan, längs ryggen och på svansen och så spar du lite benhår". Om man sedan blir förvånad över resultatet är det dags för instruktören att komma med en rejäl portion självkritik.
En kollega på nordiska språk har doktorerat på text-bildförhållandet i trädgårdshandböcker. Han kanske har en över från sin korpus som behandlar klätterväxter på balkonger lite mera ingående. Vi får helt enkelt se vart detta projekt leder och om det blir en klätterväxt över huvud taget.
Efter detta balkonginredningsprojekt bestämde jag mig för att ta igen den på midsommarafton förlorade sillen. Man kan dessvärre inte inhandla sill på söndag efter midsommar. På Willys var sillhyllan totalt utrensad!
Midsommar, ja. Jag firade på tyska med hundar och barn på Värmdö. Jättetrevligt kan det sammanfattas med. Allra mest uppskattade nog hundarna skogspromenaden på lördagen. Tre barn, tre hundar. Vilken tur att jag inte bara hade två... De kunde hålla varsin i koppel och gå med dem hit och dit. Alla skötte sig bra Spika var väl värst som mest ville jaga så fort hon kom ut i lite mera terräng. Men de fixade det jättebra och efter ett tag lugnade den galna fröken ner sig. Zingo var rätt förtvivlad över tilltaget, han fattade inte alls vitsen med att vara tio meter i från mig. På vägen tillbaka tog äldsta dottern nio år gammal, Zingo i koppel och sa helt enkelt "Nu går du med här!" och bara gick. Vilken syn! Zingo sänkte huvudet och lommade efter och skänkte mig inte ens en blick. Barn är otroliga med sin ärlighet. Det blir nog fler vändor till Värmdö i sommar - jag får umgås med kollegan, barn och hundar underhåller varandra och jag får njuta av naturen.
Månadens visdom - på förekommen anledning - är att man inser först när man blir riktigt arg på någon hur mycket man egentligen bryr sig om och framför allt tycker om vedebörande. Tänk på det, gott folk.
Kossan och båset.
Lilla "Voice" eller "Chloe" som nya familjen kallar henne flyttade igår. Det blev minsann lite tomt men jag har den andra tjejen kvar och det är mamma katt tacksam för. Det är allt hårt mot mamman att ta alla från henne på en gång så på sätt och vis är det väl bra att Change får stanna kvar. Hjärnan har fattat beslutet att sälja henne, men inte hjärtat...
Efter kattungeinspektionen åkte jag till Plantagen och handlade lite blommor. I år blev det inte så dyrt eftersom halva uppsättningen balkonglådor redan är upptagna av mina egenhändigt framodlade flitiga lisor, petunior, lobelior och penséer. Några plantor blev det i varje fall och sedan en vända in på Rusta där jag hittade två fina spaljéer för knappa 80 kronor. Den ena hänger som en slags vägg utåt och ska ge lite skugga i ena hörnet. Tanken är väl egentligen att fästa den andra mot väggen och ha någon form av klätterväxt. Jag frågade personalen och det ska tydligen vara möjligt om man packar in krukan under vintern och även själva växten med frigolit resp. fiberduk.
Eeeeh.
Det är väl ungefär som att be en nybörjare trimma en hund.
"Äsch, du drar lite under hakan, längs ryggen och på svansen och så spar du lite benhår". Om man sedan blir förvånad över resultatet är det dags för instruktören att komma med en rejäl portion självkritik.
En kollega på nordiska språk har doktorerat på text-bildförhållandet i trädgårdshandböcker. Han kanske har en över från sin korpus som behandlar klätterväxter på balkonger lite mera ingående. Vi får helt enkelt se vart detta projekt leder och om det blir en klätterväxt över huvud taget.
Efter detta balkonginredningsprojekt bestämde jag mig för att ta igen den på midsommarafton förlorade sillen. Man kan dessvärre inte inhandla sill på söndag efter midsommar. På Willys var sillhyllan totalt utrensad!
Midsommar, ja. Jag firade på tyska med hundar och barn på Värmdö. Jättetrevligt kan det sammanfattas med. Allra mest uppskattade nog hundarna skogspromenaden på lördagen. Tre barn, tre hundar. Vilken tur att jag inte bara hade två... De kunde hålla varsin i koppel och gå med dem hit och dit. Alla skötte sig bra Spika var väl värst som mest ville jaga så fort hon kom ut i lite mera terräng. Men de fixade det jättebra och efter ett tag lugnade den galna fröken ner sig. Zingo var rätt förtvivlad över tilltaget, han fattade inte alls vitsen med att vara tio meter i från mig. På vägen tillbaka tog äldsta dottern nio år gammal, Zingo i koppel och sa helt enkelt "Nu går du med här!" och bara gick. Vilken syn! Zingo sänkte huvudet och lommade efter och skänkte mig inte ens en blick. Barn är otroliga med sin ärlighet. Det blir nog fler vändor till Värmdö i sommar - jag får umgås med kollegan, barn och hundar underhåller varandra och jag får njuta av naturen.
Månadens visdom - på förekommen anledning - är att man inser först när man blir riktigt arg på någon hur mycket man egentligen bryr sig om och framför allt tycker om vedebörande. Tänk på det, gott folk.
Kossan och båset.
Kommentarer
Trackback
